| Huvudort | Boxholm |
|---|---|
| Areal km2 | 606 |
| Folkmängd | 5 226 |
| Hemsida | www.boxholm.se |
Redan under äldre stenåldern (omkring 9 000 f.Kr.) fanns människor i den nuvarande bygden. Det finns talrika fynd från stenåldern, bl.a. ett antal hällkistor. Bronsåldern och främst den äldre järnåldern representeras av spridda, ofta kvadratiska gravar samt av små gravfält. Från denna tid finns även omfattande stensträngssystem, vilken klargjorde markens användning. Från vikingatiden finns sju runstenar bevarade. Flertalet av kommunens kyrkor har medeltida ursprung; både Ekeby och Åsbo kyrkor byggdes under 1100-talet.
Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till den sätesgård som Gustav Vasas svåger Arvid Gustafsson Stenbock lät uppföra vid Svartån. I anslutning till Boxholms säteri, som finns kvar än idag, anlades 1754 ett järnbruk, invid ett samhälle växte upp vid 1800-talets slut. 1872 ombildades bruket till aktiebolag under namnet Boxholms AB, ett typiskt "bruksbolag" med bl.a. järn- och stålindustri, sågverk, jord- och skogsbruk och mejeri vilket kom att bestå fram till början 1980-talet då det splittrades. Boxholm blev municipalsamhälle 1908 och 1947 köping. 1971 bildades dagens Boxholms kommun.