• HEM
• OM MOTIOMERA
• VANLIGA FRÅGOR
• KOMMUNJAKTEN
• FÖR FÖRETAG

Karlskrona

Karlskrona präglas av sin marina historia, vilket också har gett staden dess karaktär med ständigt närvarande skärgårdskänsla och olika former av örlogsverksamhet. Karlskrona anses till och med så pass unik att UNESCO har fört upp staden på listan över Världsarv. Idag bevarar vi det arvet, men bygger också för framtiden.

Det öppna sinnet, den attraktiva livsmiljön, den bästa kunskapen och det växande näringslivet är Karlskronas fyra hörnstenar.

Karlskrona kommun har en mycket komplicerad indelningshistorik från kommunalförordningarnas i kraftträdande år 1863 fram till kommunens färdigbildande 1974. Vid sekelskiftet 1900 bestod området av, förutom Karlskrona stad, fjorton landskommuner och en municipalköping. En del av dessa hade bildats genom delningar år 1888. År 1925 delades kommunen Hasslö och Aspö i två, Hasslö respektive Aspö. År 1934 inkorporerades en del av Augerums landskommun i Karlskrona stad, varvid det år 1908 inrättade municipalsamhället Långö uplöstes. Vid kommunreformen 1952 bildades följande storkommuner: Lyckeby (av kommunerna Augerum och Lösen), Jämjö (av kommunerna Jämjö och Torhamn samt Kristianopels municipalköping), Fridlevstad (av Fridlevstad och Sillhövda) medan Tving, Nättraby, Sturkö, Ramdala, Hasslö samt Rödeby förblev oförändrade. Aspö och Tjurkö införlivades med Karlskrona stad. År 1963 gick Tving upp i Fridlevstad och Ramdala i Jämjö. År 1967 gick Lyckeby upp i Karlskrona stad. År 1971 infördes enhetlig kommuntyp, utan några sammanläggningar. Slutligen, år 1974 färdigbildades Karlskrona kommun genom sammanläggning av Karlskrona med Jämjö och Fridlevstad.